Något jag börjat tänka på mer eller mindre varje dag numera är livet. Dagarna börjar närma sig studenten, 85 dagar kvar. En dag jag längtat till så länge jag kan minnas, men desto närmare dagarna jag kommer desto mindre börjar jag längta. Vad händer efter? Vad händer när det blir den 20 Augusti och alla skolor drar igång, vart är jag då? Oavsett fast skolan oftast varit en pain in the ass har det alltid varit en trygghet. Något att gå tillbaka till efter alla lov, och något som håller rutinerna vid liv, den tryggheten kommer jag inte längre ha efter den 4 Juni. Jag vet att jag kommer vara den lyckligaste personen på denna jord dagen jag tar studenten, men räddslan för vad som händer efter finns ändå där. Ska jag fortsätta plugga eller ska jag börja jobba? Vad ska jag isåfall jobba med och hur ska jag lyckas att få det jobbet? Ska jag bo kvar i Norrtälje eller ska jag faktiskt våga ta det steget att flytta här ifrån? Hur ser mitt liv ut om 5-10år? Pojkvän? Eget boende? Barn? Jobb? Många frågor, som jag antagligen kommer vara obesvarade ett bra tag. Men en sak jag bestämt mig för är att jag tänkerleva här & nu.